Tack och lycka till Lar...  Birger!!!

Den 27:e augusti tog Birger P Resley farväl av scenen, efter 30 år i Svenne Rubins. Avslutningen skedde, som sig bör, i ett passande sammanhang. I början av karriären var han med och sponsrades av Pripps, nu avslutades det hela i Grängesberg, Spendrups hemvisst. Det blev en minnesvärd kväll, när Birger skulle lägga basen på hyllan. Passande nog hade Nall Peter Andersson förärat honom en hylla att lägga den på.

    
Presenthyllan. Dessutom förärades Birger bubblande dryck, samt en T-shirt med texten "Jag överlevde Svenne Rubins i 30 år"

  
Birger bar som synes denna med stolthet.

Webredaktionen ville givetvis veta hur det kändes, så vi kontaktade honom någon vecka efter att uppståndelsen hade lagt sig.

Hur känns det nu, när det gått några dagar och du inte längre är medlem i Rubins?
Det känns bra, saknar inte att behöva åka iväg i bussen och vara borta under helgen, men saknar självfallet mina unga spelkamrater i bandet.

Hur kändes det den sista spelningen?
En mycket speciell kväll, med fina uppvaktningar från bandet och av publiken, många verkade jätteglad att jag slutar för dom gav mej så fina presenter...

Några favoritminnen från de 30 åren?
Vissa helger i Sälen/Tandådalen på 80-talet är minnesluckor vi aldrig glömmer, tur att vi på den tiden var sponsrade av Pripps och kunde ring vår goda vän Mats och be om hjälp för att göra rätt för oss, så vi kunde åka därifrån och hoppas att vi fick komma tillbaka.

Förstaplatsen på svensktoppen med Folköl & Dunka dunka, första Stockholm Vattenfestivalsspelningen med hur mycket folk som helst framför slottet, badrockssommaren, våra egna Bonnrocksfestivaler, inspelningen av "filmen" En handelsresandes nöd, listan kan göras lång, det vore lättare att plocka fram den handfull spelningar där man kände att vi "hamnat fel", dom är lätträknade under dessa 30 år.

När du började för 30 år sen, vad såg du då framför dig?
När vi gick in i studion för 30 år sedan för att spela in en singel så trodde jag att det var den enda gången jag skulle göra det med gänget, jag hade spelat mycket i slutet av 70-talet och var lite trött på det, men vi hade ju bara ett par spelningar om året under dom närmsta åren och sedan 1984, när vi kom upp till Sälen för första gången, så började det ta fart och då var jag spelsugen igen och tyckte det var väldigt kul att vara ut och festa, förlåt spela...

För de som inte vet vad du sysslar med annars, hur kommer du nu att få tiden att gå?
Jag ska försöka vara hemma lite mera hos min familj, jag ska också försöka ta lite ledigt ibland som vanliga människor. Jag är fortfarande kvar i branchen då jag driver bolaget Dala Artist & Event AB tillsammans med en kollega och är även delägare och sköter papper i ljud/ljus/scen/bildbolaget SCEKAB i Falun.

Tillsammans med kapellmästare Jan Stumsner ska jag försöka se till att P-Floyd hamnar på en del konserthus under hösten 2012.
Jag har även ett eget bolag, Björsgrop AB som jag ska vårda ömt.

Jag tränar och coachar Insjöns juniorlag i innebandy (där min grabb ingår), med tre träningar i veckan och match varje helg fram till början av mars, älsta dottern flyttar till London för att utveckla sin sång på skola där i ett år, flera besök är planerade dit, yngsta dottern tränar konståkning minst 5 dar i veckan och tävlingar vissa helger, jag ska försöka sitta på min plats i Tegera Arena och heja fram mitt hockeylag Leksand på varje hemma match, frun vill gärna att jag har någon helg ledig så vi kan gå ut äta eller ta hand om vårt hus och trädgård och våra tre katter...tiden kommer att gå.

Får vi se Birger P. något mer i Rubinssammanhang? Vid önskekonserter, jubileum, gästinhopp eller liknande?
Det är nog inte omöjligt att det kan bli något inhopp någon gång, man ska aldrig säga aldrig...
 

Tack Lars... Birger menar jag, från oss alla som följt Rubins genom för de år som gått. Det flesta vet ju förresten att Birger även varit det ekonomiska geniet i gruppen, vilket för mig till ett av mina favoritminnen av honom från de år jag lärt känna honom. Jag vill minnas att det var i Söderbärke Folkets Park, där en lätt förfriskad man klev in i turnébussen för att handla skivor och frågade vad dessa kostade. "Det är 80 kronor styck, svarade Birger, men du ska få båda för 200:-" En lätt förvirrad köpare betalade glatt 200:- men kom sedan på att "grabbar, ni är ju så bra, jag vill inte ha nån rabatt så ni förlorar på det". Men slutet gott, allting gott, för Birger lyckades så småningom "pruta" ner priset till 150 kronor och den glade köparen lämnade bussen med de två LP skivorna, samt en singel på köpet

Vi önskar dig lycka till fortsättningsvis och rykten gör gällande att du även samarbetar med en charmig och trevlig webmaster när det gäller Dala Artist. (Titta in på www.dalaartist.se) Men hur ska det nu gå med den alltför sällan spelade sanningen "Vad gör jag här i Schweiz"???
 

Som ni ser, Birger la verkligen basen på hyllan!!!

(Foton: Nall Peter Andersson och Garry Nilsson)